Diagnos
JIA är en förkortning för juvenil (barn) idiopatisk (okänd orsak) artrit (ledinflammation). Artrit innebär svullnad av en led eller inskränkt rörlighet med smärta eller ömhet. Barnreumatisk ledsjukdom skiljer sig från vuxenreumatisk sjukdom. För att få diagnosen juvenil idiopatisk artrit (JIA) skall sjukdomen starta före 16 års ålder. Artriten skall ha funnits i minst 6 veckor och konstaterats av läkare. Skälet till att artriten ska ha varat i 6 veckor är att det finns många övergående sjukdomstillstånd som kan orsaka ledsvullnad och värk i en eller flera leder. I de flesta fall där ledsvullnaden inte beror på barnreumatism brukar den hålla i sig kortare tid än 6 veckor.
JIA delas in i 7 olika undergrupper beroende på sjukdomsförloppet under de första 6 månaderna:
Systemisk JIA
Oligoartrit (fåledsartrit)
Reumatoidfaktor-negativ polyartrit (många leder)
Reumatoidfaktor-positiv flerledsartrit
Psoriasisartrit
Entesit-relaterad artrit (entesit betyder inflammation i senfästen)
Ospecifierad artrit
Hos vissa patienter kan diagnos av undergrupp ändras efter de första 6 månaderna om sjukdomsbilden ändrar karaktär.
Eftersom många andra sjukdomar än JIA kan ge upphov till artrit är det viktigt att utesluta andra orsaker till ledinflammation innan diagnosen ställs. En noggrann genomgång av symptom och en undersökning av leder bör utföras. Det är viktigt att känna till att förskolebarn sällan uttrycker ledsmärta utan undviker istället att använda leden t.ex. genom hälta eller vägran att gå. Hos äldre barn och ungdomar är ledsmärta med eller utan ledsvullnad vanlig. Morgonstelhet är karakteristiskt vid JIA liksom stelhet efter stillasittande. Trötthet och sömnsvårigheter är ofta förbisedda symptom. Då alla leder kan drabbas är det viktigt att utföra en fullständig ledundersökning. Särskilt viktigt är att komma ihåg att undersöka käkleder och halsryggens leder liksom tecken till eventuella störningar i bentillväxt intill inflammerade leder. Ultraljudsundersökning kan användas som ett komplement för att bekräfta eller avfärda aktiv ledinflammation hos undersökare med barnspecifik kunskap.
Om barnet/ungdomen endast uppvisar svullnad i en led är det viktigt att utesluta bakteriell artrit, borreliaartrit, intilliggande osteomyelit (infektion i skelett) eller barnortopedisk åkomma. Det är även viktigt att utesluta underliggande tumörsjukdom.
Barn med enstaka artrit skall utredas med blodprover och röntgen (PM)
Artriter kan ibland uppkomma som en immunologisk reaktion till följd av infektioner (virus, mag-och tarmbakterier eller urinvägar) eller uppträda som ett av flera symptom vid andra barnreumatiska tillstånd. Första symptom på JIA kan vara ögoninflammation där ledbesvär kommer senare. JIA kan även uppträda i samband med tarmsjukdom (IBD-relaterad artrit) och vid psoriasis (psoriasisartrit).
Eftersom sjukdomsbilden hos barn med JIA varierar kan det vara knepigt och ta tid innan diagnosen ställs. Anti-nukleära antikroppar (ANA) och HLA-B27 i blodet kan stödja diagnosen men förekommer även hos friska individer. Vid osäkerhet om artrit föreligger kan utredning med bilddiagnostik (ultraljud eller magnetkamera) vara värdefullt.
För att optimera handläggning och vård bör alla patienter som fått JIA diagnos inkluderas i Barnreumaregistret. Besöksregistrering och egen registrering (PER) bör utföras vid diagnos liksom vid följande vårdkontakter.
Alla patienter under 12 år (eller vid misstanke om ögonengagemang) ska snarast remitteras för ögonundersökning, uveit-screening, i samband med JIA diagnos.
Alla patienter skall remitteras till specialisttandvård för undersökning av käkleder.
Alla patienter skall introduceras till befintligt barnreumateam.