Kost

Vid dålig viktuppgång skall glutenkänslighet uteslutas (blodprov) liksom inflammatorisk tarmsjukdom (avföringsprov). Bägge sjukdomarna är vanligare vid inflammatorisk ledsjukdom.

Det finns alltmer stöd för att immunsystemet i tarmens har betydelse vid inflammatorisk ledsjukdom. Däremot saknas stöd för att en viss kost skulle vara gynnsam mot ledsjukdomen. Generellt råd kan vara att sträva mot hälsosam vikt, äta medelhavskost och undvika nikotin. Rökning påverkar den inflammatoriska sjukdomen negativt.

Kortison

Högre doser kortison under längre tid ger ökad aptit och viktuppgång. Risken är individuell och viktuppgången kan vara stor med påverkat utseende. Det är mycket svårt att motverka uppgången med diet men ett hälsosamt ätande är trots det viktigt. Viktuppgången försvinner oftast när kortison utsätts eller dosen är låg.

Järn

Järnbrist är vanligare vid inflammatoriska sjukdomar. Järnbrist ger trötthet även utan blodbrist. Särskilt unga kvinnor har ökad risk för järnbrist. Vid järnbrist rekommenderas järntillskott gärna i låg dos under lång tid för att undvika magtarmbesvär.

Vitamin D

Det finns ett samband mellan vitamin D och inflammation. Dock finns ingen anledning att ge extra D-vitamin. D-vitamin ges till småbarn rutinmässigt för att undvika brist första levnadsåren och rekommenderas till mörkhyade barn under vinterhalvåret till skolåldern.

Selen

Det finns ett svagt samband mellan selenbrist och diffusa skelettbesvär. Halten av selen i kosten är låg men några riktvärden finns inte.

Omega-3

Vid övergång till kost med fett från feta fiskar eller tillskott av omega-3 och totalt undvikande av fett från kött kan fettsyresammansättning ändras så att inflammation minskar. Effekten är svag och inte lika stor som effekten av antiinflammatorisk medicin. Livsmedelsverket rekommenderar varierad kost med fisk två-tre gånger i veckan, varav fet fisk en gång.

Komjölk

Det finns inget samband mellan komjölksallergi och inflammatorisk ledsjukdom. Lågpastöriserad mjölk (vanlig drickmjölk) kan ge diffusa magbesvär medan mjölk som är kokt, högpastöriserad eller ingår i matlagning sällan ger besvär. Komjölksfri kost har hos vuxna visats ge minskade ledbesvär hos vissa. Komjöksfri kost till barn kan inte rekommenderas som behandling mot inflammatorisk ledsjukdom.

Vegetarisk kost

Vanlig vegetarisk kost är näringsmässigt fullvärdig. Enstaka individer mår bättre i sin ledsjukdom vid övergång till vegetarisk kost utan att man vet vad effekten beror på. Sambandet är svagt och det finns inte anledning att rekommendera vegetarisk kost som behandling.

Vegankost

Vegankost till växande individer leder lätt till bristtillstånd och kräver stor kunskap. Bör inte användas vid inflammatorisk ledsjukdom

Fasta

Fasta skall inte användas till växande individer. Fasta ”svälter ut” den inflammatoriska sjukdomen. Sjukdom och besvär återkommer när man börjar äta igen.

Antiinflammatorisk kost

Det finns ingen vetenskaplig grund för olika kosttillägg (ingefära, gurkmeja, olivolja etcetera) som ingår i ”antiinflammatorisk kost”. Avancerad kostomläggning för att påverka den inflammatoriska sjukdomen skall enbart ske inom ramen för vetenskapliga försök.

Dietist

Dietistens specialistkunnande behövs sällan. Vid långvariga problem att äta fullvärdig kost kan kosttillägg och dietistkontakt rekommenderas.