Medicinering

Medicinering

Metotrexat som är vanligast medicinen att börja med kan ges i tablettform eller som injektioner. Folacin rekommenderas ett dygn efter metotrexat för att minska biverkningar utan att påverkan effekten. Tillägg av biologisk behandling ges ofta men inte alltid. Biologisk medicin kan enbart ges som injektion.

Medicinering skall utvärderas i nära samarbete med patienten. Effekten av insatt behandling skall utvärderas med hjälp av patientskattningar i barnreumaregistret vid insättande och uppföljning oftast efter 2 - 3 månader. Medicineringen mot reumatisk sjukdom har oftast en långsamt insättande effekt men allmän sjukdomsupplevelse och välbefinnande kan förbättras snabbare.

Behandlingens mål är numera ofta full inflammatorisk kontroll. Vid skov lönar det sig inte alltid att göra försök med nya behandlingsstrategier eftersom sjukdomen varierar spontant under tid. I vissa fall är det svårt att uppnå tillräckligt god sjukdomskontroll trots mediciner.

Vid högre sjukdomsaktivitet eller vid insjuknandet är kortison (tabletter eller ledinjektion) effektivt. NSAID (ibuprofen, naproxen mm) har en viss antiinflammatorisk effekt och är dessutom smärtstillande.

Biverkningar

Risker med medicinerna både på kort och lång sikt bedöms som låga. Däremot är det vanligt med problem vid medicinintag och injektioner. Sjuksköterskan kan ofta hjälpa till att hitta bäst strategi för att minska obehag och problem.

Kontroller

Patienten skall tillsammans med vårdgivare ansvara för att rekommenderade blodprovskontroller och uppföljningar sker. Patienten bör skaffa sig bra kunskap om de mediciner man tar och rekommendationer som finns tex i samband med graviditet.

Vid påtaglig infektion med hög feber eller påverkat allmäntillstånd rekommenderas uppehåll med antireumatisk medicinering (metotrexat, biologisk mm). Uppehållet skall inte vara onödigt länge eftersom den reumatiska sjukdomen då kan bli mer aktiv.

Vid olika vårdkontakter skall man alltid informera om den antireumatiska medicineringen.