Gå till menyn Gå till sidans innehåll Gå till sidfoten
Publicerad: 2021-09-15

Ortopedingenjör

Ortopedingenjörer arbetar med ortopedtekniska hjälpmedel. Målsättningen är att öka möjligheten till aktivitet och delaktighet. Hjälpmedlen appliceras på kroppen för att förbättra funktion eller kompensera för funktionsnedsättning. Det är antingen prefabricerade eller specialanpassade. Specialanpassade hjälpmedel betyder att de är tillverkade med unik passform eller funktion. Utifrån behovsbedömning förses patienten med adekvat hjälpmedel.

Ortopedtekniska hjälpmedel

Ortopedtekniska hjälpmedel förskrivs som övriga hjälpmedel enligt Socialstyrelsens förskrivningsprocess 2017. Förskrivningen grundar sig på bedömning av behov, vilket vanligtvis görs av läkare eller fysioterapeut. Vid behov av ortopedtekniskt hjälpmedel skickas en remiss till ortopedteknisk klinik som kallar patienten för analys och utprovning av lämpligt hjälpmedel.

Ortoser

Ett vanligt ortopedteknisk hjälpmedel till barn med JIA är ortoser. Ortoser definieras som ett yttre hjälpmedel som används för att påverka kroppens egna förutsättningar. Olika typer av ortoser definieras utifrån vilken kroppsdel och led de är avsedda att påverka.

Exempel på ortoser till barn med JIA är:
- Fot ortos (FO), fotbädd eller inlägg
- Ankel fot ortos (AFO), vristbandage
- Knäortos (KO)
- Fingerortos

Även skor med specifika funktioner och anpassningar används vid JIA. Vanligtvis rekommenderas en lätt och stabil sko. Med stabil sko menas att den har en stadig bakkappa och vridstyv sula. Denna typ av sko kan patienten ofta köpa själv i handeln.

Ortoser kan påverka kroppen på olika sätt:

- avlasta strukturer
- positionera/korrigera felställning
- stötdämpande funktion
- kompenseravid eventuell benlängdsskillnad

- stabilisera/låsa ledrörelse

-skydda strukturer

Det vanligaste ortopedtekniska hjälpmedlet till barn med JIA är FO (fotbädd/inlägg). Studier har visat reducering av smärta med FO vid stående, trappgång, gång och löpning samt förbättrad balanskapacitet och högre självvald gånghastighet jämfört med utan FO. (Marie André, 2005).

Val av lämpligt ortopedtekniskt hjälpmedel:

Inför val av hjälpmedel är det viktigt att tillsammans med patienten definiera mål med insatsen.

Många gånger handlar det om smärtlindring och ökad möjlighet till ett aktivt liv. Utifrån målsättning, behov, situation och önskemål väljs sedan lämpligt hjälpmedel. Val av ortopedtekniskt hjälpmedel görs även utifrån samverkan/önskemål från annan vårdgivare och om det föreligger någon risk för patienten vid förskrivning av hjälpmedel.

En analys/undersökning av patientens status görs för att bedöma behov.

Undersökning obelastat läge:

  • Undersöka rörlighet i leder (Range of motion ROM)
  • Undersöka eventuella clavusbildningar, benprominenser, svullnad, sår
  • Palpation för smärta

Undersökning i belastat läge/ stående:

  • Stående eventuella felställningar i fötter/knän. Undersöka belastning på fötter med hjälp av en spegellåda
  • Gånganalys
  • Mäta eventuell benlängdsskillnad

Utprovning/Information/instruktion:


Vid utprovning av hjälpmedlet kontrolleras önskad funktion, passform/komfort, användarvänlighet och eventuella risker. Information ges hur ortopedtekniska hjälpmedlet fungerar, hur det ska användas och skötas. Information till patienten/närstående vad de ska vara uppmärksamma på och om de finns eventuella risker och vem de kontaktar/vänder sig till vid behov av justering eller frågor.

Uppföljning:

Uppföljning handlar om att säkerställa att hjälpmedlet fungerar som planerat, både vad gäller funktion och mål men även med avseende på säkerhet och funktion i vardagen. Beroende på målsättning, typ av hjälpmedel och specifik situation planeras tillsammans med patient/närstående och övriga teamet lämplig uppföljningsmetod.